Helgen har varit intensiv, men givande! Igår fm lämnade vi av sonen hos barnvakt (eller egentligen hos den första av tre för dygnet. Tur man kan dela upp det!) och sen brände vi ner till Jönköping och Elmia Husvagn och Husbil 2013. Jobbardags med andra ord :-) Galet så stor mässan är, jäklar! Vi hann med två och en halv timme före stängning och besök i de montrar som var ett måste att hinna med innan avfärd till hotellet.

Vi hade bokat in oss på Clarion Collection Victoria, bodde där för några år sen och då var det helt kanon. Tyvärr levde det inte upp till förväntningarna, så slitet det hade blivit. Dags för lite renovering? Annars gillar jag verkligen Clarion, och framförallt Collection som är lite extra. Här ingick tex kvällsmat, inget avancerat, hamburgertallrik, men gott. Så planen var att käka och sen gå iväg till deras relaxavdelning och bubbla lite före läggdags. Tror ni inte att de har tagit bort bubbelpoolen och ställt dit en viktbänk?! Allvarligt... Besvikna blev vi, så vi tog med oss vinet tillbaka till rummet och slöade framför tv:n istället. För några år sedan hade jag sagt att; Bo där! Men nu, nej, helt klart okej men inte mer än så. Tråkigt, för hotellet har verkligen alla möjligheter. Tom frukosten kändes hafsig, i min värld är Clarion grymma på frukostbuffeer, men tyvärr... Jag kanske är kräsen, men betalar jag för det där lilla extra, då ska det fasen vara bra också, 

Tillslut fick jag fingrarna ur och bokade! Den första november åker jag till Thailand och hälsar på en kompis. Ska bli så härligt! Bara jag, inga barn :-) Åker med Fritidsresor eftersom de har direktflyg till Krabi. Kikade på Norwegian först men det skulle bli bra många tusenlappar dyrare och längre restid. Så valet var inte så svårt :-) Men vilken tur jag hade, biljetterna de datumen jag ville åka var slut visade det sig när jag ringde men tjejen som tog emot mitt samtal var superbra och bad att få återkomma. När hon ringde tillbaka efter typ två minuter hade hon på något vis lyckats trolla fram en plats åt mig! Fråga inte hur, men iväg kommer jag! Blir hemresa den nionde november så jag är bara borta en dryg vecka, men vem är jag att klaga :-) Blir ju ändå sex hela dagar på plats, nice!

Tur man har en så bra familj som ställer upp och ordnar så att man kan komma iväg så här!

Sista dagen som sjukskriven i morgon, vill inte alls gå tillbaka...

Tjing!

Idag har vi haft en riktigt slö söndag och ändå hunnits med att umgås med båda släkt och vänner. Blev en förmiddagsfika hos släkten ute i finvädret. Mycket mumsigt i form av hembakade snickers, cupcakes och banankaka. Verkligen precis vad jag behöver med tanke på att jag verkligen måste gå ner i vikt... 

Sen hem, lillgrisen somnade i bilen och vaknade såklart när vi inhopp honom och vägrade somna om. Tio minuters tupplur på hela dagen betydde en väldigt trött kille. Visade husbilen för en familj som ev var intresserade av att köpa den, och förberedde middagen. Lasagne som packades med hem till goda vänner för middag på deras soliga altan. Att kunna sitta ute och äta i september är inte helt fel!

Sen var det ju det härmed vikten... Jag fattar att jag måste. Har aldrig vägt så här mycket, utom som gravid, och det är en helt annan femma. Men hur gör man? Jag tycker om mat och äter gärna stora portioner och jag lid verkligen av att vara hungrig. Fattar ju att jag måste minska på godsakerna och portionerna oh börja träna, men jag har fasen inte tid! Eller har jag det? Men vem tar hand om hemmet då? Suck, jag ska, men jag får inte träna på gymmet förrän om tre månader. Strikta order från doktorn... Så kan det gå om man envisas med att fixa tuttarna! :-) Tips på hur man kommer igång?

Tjing!

Nytt försök efter drygt tre års frånvaro... En riktig hejare på att blogga! Kan ju iaf meddela att det blev den pojke :-) Världens coolaste kille som snart är 2,5 år. Och senast jag bloggade var jag inte ens i vecka 12... 

Fick för mig att jag ville börja igen, mycket på gång så det kan ju vara nice att kunna skriva av sig lite. Snabb sammanfattning av de senaste tre åren:

- Blivit mamma

- Pappa sitter numera i rullstol

- Förlossningsdepression, så käkar fortfarande medicin

- Tillbaka på jobbet sedan ett år, men vill därifrån

- Öppnat eget inom husbilsuthyrning

- Fixat tuttarna (mitt livs bästa investering!) och precis gjort om den andra.

Ja, det är väl typ det som hänt :-) Plus en väldigt massa annat, men dit kommer vi nog. Om jag nu lyckas hålla igång det här.

Tjing!

Sitter på jobbet och snorar. Mindre kul... Väntar på en envis förkylning som inte vill ge med sig och inte bryta ut. Kasst! Dessutom är jag ensam här idag, min kollega är hemma och vabbar. Så trist att sitta själv, och alla tekniker ska iväg på dagen. Men det finns ju garanterat att göra, ska bara orka ta tag i det. Känner mig så otroligt lat numera. Efter lunch blir det inte mycket gjort för min del, skulle behöva sova en timme då. Och sen hem och fixa middag och sen soffläge resten av kvällen tills man får gå och lägga sig. Jobba halvtid hade varit guld! Men då har man ju ingenting att leva på sen, så det är ju bara att bita ihop. Och nu är vi i vecka 9 +5 så det är ju en bit kvar.

På fredag är det inskrivning hos barnmorskan. Lite nojjig, jag gillar ju inte sprutot och nu ska man lämna blodprov. Isch! Tur att sambon är med och håller handen...

Nä, om man ska försöka jobba lite och nå botten på pappershögen bredvid datorn. Hörs!

Igår fick jag veta att ett gammal kompis ska ha barn unghefär samtidigt som vi. Och när jag fick höra det av hennes killa kunde jag inte hålla tyst och var tvungen attt berätta att vi också väntar en liten.

Egentligen var det oerhört barnsligt, ända anledningen var att hon har varit negativ till mitt och sambons förhållande från första början. När hon fick höra om vår förlovning av min sambos barns mamma så blev diskussionen denna:

- Jaja, men de lär ju knappast gifta sig ändå! (kompisen)

- Jo, men de håller ju redan på och planerar, så det blir det. (Exet, som jag är väldigt bra kompis med)

- Jaha, men några barn kommer de ju ändå aldrig skaffa, för han lär ju inte vilja ha fler barn! Det har jag hört. (kompisen)

Så jag skulle så gärna velat se reaktionen när hon fick höra av sin kille. Oj, så löjlig man är, men man är ju inte mer än människa. :-) Fast undren tid är väl inte förbi, hon kanske faktiskt är glad för vår skull?

Mätt och nöjd, och inte mår jag illa! Måste vara någon form av rekord, inte mått illa alls idag. Fast jag har ju ätit typ varannan timme... :-)

Idag när jag kom hem hade min fina storstädat hela huset och dessutom varit på ICA och storhandlat, fast det är det värsta han vet. Han hade fått med sig allt på inköpslistan, däremot får man alltid vänta sig lite roliga saker när han handlar. Lita andra märken på saker än vi brukar, och dessutom MER av allt. Plus sånt som inte behövdes... Som två kilo färdigskivad ost, vi har ju aldrig sån ost hemma och absolut inte Gouda eftersom ingen gillar det utom han. Sex paket bacon (hade redan tre hemma...) Och lättsockrad lingonsylt, sen när har vi sånt trams hemma? :-) Måste bara påpeka att jag absolut inte klagar, blir bara så full i skratt. Två kilo kycklingfilé. Listan kan göras lång. Hur som, när jag hade packat upp och fnissat mig igenom kassarna så fick han i alla fall ett stort leende och en puss, för det är min man ut i fingerspetsarna! Tur att han inte ändrar på de sakerna i alla fall!

Fasen, allt handlar ju om nedräkning numera. Nedräkning till vecka tolv, nedräkning till man får gå och sova och nedräkning till man ska äta nästa gång... Inte friskt någonstans, men det är väl så det ska vara nu.

Men några fler barn, det blir det INTE!!! Sambon hävdar att jag har glömt det om ca tio månader, men det tror jag inte ett dugg på, kan inte vara möjligt!